Måndagsdissen (15 sept 08)

Måndagsdissen kommer tidigt idag, men kommer att revideras i kväll med hjälp av ett foto över eländet för dagen. Tills dess har vi en fin bild av Raoul på cykel.

Återigen har någon person med en synnerligen dålig känsla för humor och ägande våldfört sig på Charlotte Gyllenhammars minnesmärke över Raoul Wallenberg (Haga kyrkoplan i Göteborg)…..igen….för 4:e ggn. Dissen går även till Göteborgs stad, som inte bättre kan ordna säkerheten över ett verk som detta.

Det osmakliga i historien är inte att Charlotte Gyllenhammar eller familjen Wallenbergs skulle vara sakrosankta och utanför all kritik, (och den nästan fanatiska kult som graserade runt Wallenbergs person kanske t o m skulle kunna må bra av kritik,) men det är ju inte det förstörelsen handlar om, utan att man sårar alla de som drabbades av nazismens politik. Speciellt sårar man alla de de människor som fick hjälp genom Raoul Wallenberg ”diplomati” och saboterar den goda sak som Raoul W. förtjänstfullt verkade för.

Själva pojkstrecket i sig riskerar dessutom förstöra hela konstverket eftersom varje tvätt och ny skyddshinna givetvis sliter på betong-fotot.

Det typiska med de antisemitiska krafterna är väl tyvärr att de allra flesta aldrig vågar ställa upp på debatt och diskussion, och att antisemitismen givetvis gror bra i ett samhälle som byggs upp och vidmakthålles av ett ständigt ”vi och dom”. Skolan måste nog lära sig att visa att nazismen inte är farlig för att den står för något onaturligt och onormalt, utan för att den spelar på något som är just både naturligt och normalt – men olämpligt och farligt: Främlingsrädslan.

Redan 2007 var Charlotte Gyllenhammar sur på Göteborgs stad. Tilltaget nu gör inte deras förhållande mindre komplicerat. Självklart är det dags att Göteborgs stad rycker in – både tjänstemän och politiker.

Sätt igång! och ni med färgpytsarna: Skaffa ett liv! I stället för att bli en herostratisk kändis för att sabba konst, skulle ni kunna bli riktiga hjältar genom att faktiskt på allvar hjälpa människor – Vilket jag är fullständigt övertygad om att ni fixar. Ni skulle säkert t o m kunna härma Wallenberg och bli kända – eftersom initiativ lika hans fortfarande behövs. Men fram till att ni visar era goda sidor: Skäms!!

Ps. Om det är politisk satir man är ute efter, så är ju en hitlermustasch på Wallenberg helt misslyckad eftersom den inte berättar något. Här har vi ett bättre exempel: Bildtexten till Ragnar Blix teckning lyder:

(I audiens hos Hitler 1944: -Jag är Quisling! -och namnet)