Bloggrannen Provinsen har tagit upp ämnet änglar, och interkalerat sin blog med en youtubare på JimiHendrix, med sången Angels:
Angel came down
From heaven yesterday,
Stayed with me just long enough
To rescue me…
And she told me a story yesterday
About the sweet love
Between the moon and the deep blue sea
Then she spread her wings high over me.
She said, I’ll come back again to see you tomorrow…
Vi kristna har ju dels alla dessa serafer och Keruber samt puttis som flaxar runt Herren och bara 
lovsjunger hela dagen, (hoppas att de får ett grymt tillägg för monotona arbetsuppgifter) De roligaste är ju annars dessa olika ärkeänglar Mikael, Gabriel, Rafael, Uriel, Chamuel, Zadkiel, Raguel, Haniel, Jeremiel och Raziel, Jophiel, Azrael, Ariel, Sandalphon, Cassiel, Metatron, Fortunata, Micah, Zagzagel och slutligen Pheul och Ramaela. Exakt vilka tjänstebeskrivningar de hava kan man se här eller här, om man så önskar. Allt snack och alla fantasier som dessa listningar tyvärr kan ge upphov till i fel teologersmunnar är direkt 
kontraproduktivt, då får vi sexänglar likt Gabriel som prompt ska göra en massa bibliska jungfrur havande. Spånigt!
Jag skulle nog ändå hellre vilja tro på att ängel är ett adjektiv eller en besättelse, än ett eget självständigt himlaväsen: man är ingen ängel utan man är änglalik.
Det finns onekligen människor som jag utan omsvep skulle kunna ge status av att vid ett särskilt tillfälle ha varit en ängel. Det kanske låter larvigt, men i princip tror jag ingen skulle se det som larvigt att en person vi känner eller t o m inte känner bara gör eller säger något som ”räddar oss”.
På samma sätt som det är bättre med en mänsklig Venus – att Venus inte är en gudinna, utan en annan människa som väcker vår eld, är det nog mer fruktbart att vi kan se varandra som bärare av änglalikhet eller gudomliga egenskaper.
Den där mannen mitt över buss-sätet, som varje morgon fipplar med locket till en läkerolask..Vilken ängel eller guda-mänsklig aspekt skulle han kunna vara närmst?
Jag vet ju vilka i min bekantskapskrets jag skulle vilja se som olika änglar eller aspekter; ex. vem som kommer med nyttiga budskap, beskydd, mod osv, eller vem jag skulle vilja se som Sophia, kunskapens ängel, eller den kärleksbringande aspekten vårens gudinna, men det får nog förbli hemligt, den jag tillägnar Jimi Hendrix sång där uppe.
”Du bist mein Lenz”
Däremot är min dotter en solklar ängel som jag bara älskar mer och mer för varje dag, vilket inte är speciellt svårt att säga. Auch ein meiner Lenze
Intressant, här finns mycket matnyttigt, mycket att lära.
Tusen tack broder Lars
Om man skulle få önska ett inlägg från dig skulle jag gärna vilja veta mer omkring den fallne ängeln, ljusbringaren. Var han en kung i Babylon eller var det guds närmste ängel vars uppror när Gud skapade människan startade ett krig i himmelen?
Och varför ville Gud att alla änglarna skulle lyda under människorna? Har också läst att en del kyrkor hävdar att Lucifer inte är det rätta namnet på djävulen.
Men den största frågan är ändå, varför kastades denna människoförgörare av Gud ner till avgrunden för att sen sprida ondska bland människorna? Fanns där en mening med det? Och hur såg det ut innan Mikael och hans soldater besegrade Lucifer och hans anhängare? fanns det ingen ondska då? och om det fanns måste det väl funnits en chef i helvetet innan Lucifer.
Det är mycket rörigt och förvirrat tycker jag, kanske en tolkningsfråga. Han är knepig den där djävulen!
//GG
Själv använder jag oerhört sällan begreppet ängel. Det är lite för kristet för min smak (ja, den ger sig inte helt, min kristofobi), och dessutom tycker jag att det finns intressantare ord.
Diser, devor, gudinnor, bara som smakprov. Får jag en dotter till kanske hon får heta Disa. Gudinna på fornnordiska. Freja har ju ett antal diser kring sig. Deva, eller devi, har samma betydelse på sanskrit.
Men jag tror att mitt främsta motstånd mot begreppet ängel är att det finns inbyggt en rangordning, där änglarna alltid är underordnade ett högre, gudomligt väsen. Det känns väldigt statiskt i min begreppsvärld. De ska vara söta och snälla, och göra goda gärningar, och alla blir tårögda och tacksamma. Urk.
Att ge sin dotter namnet Engla tycker jag är patetiskt och tröttsamt. Hur fan ska man leva upp till det? Man får för det första inte bli boss, inte högsta hönset. Man ska städa undan och servera kaffe och göra så fint så fint.
Min tolvåriga dotter heter Indra Matilda Freja Fredrika.
Det kallar jag namn. Två gudanamn, från olika Pantheon, och så Matilda som betyder segerrik, och Fredrika, som betyder fredsfurstinna. Det du! Hon kan bli vad som helst.
Ingen jävla ängel som fladdrar runt lite gulligt med transparenta, vitskimrande vingar. Sånt passar för sex- till åttaåriga flickor, inte vuxna kvinnor med hjärna, muskler, fitta, vilja och ambition.
GG: I biben sägs det väldigt lite om ”Lusse” jag ska kolla åt dig. resten är sägner. Och visst kan jag göra ett djävuls-inlägg. Jag antar förslaget.
Calle: Dina invändningar är inte bara fullständigt rimliga utan också bra! En ängel ska kunna lukta fotsvett och ändå vara en ängel – dvs slippa vingar av nylonflor från Åhlens.
Den judiska teologin och folkloren är så oerhört mycket mer genomtänkt, mogen och smart när det gäller kopplingen gudomligt c/a mänskligt. färre hierarkier, mer kött och blod
alla dessa Kerubim och Serafim i judisk mytologi lever delvis på att vara så otydliga och ickedefinierade, just för att slippa en himmelsbyråkratisk karriärsstege med olika kretsar och ärkeänglar andra graden och första graden.
Seraphim och Cherubim ska bara göra en sak att monotont lovsjunga Gud, vilka de är är oviktigt, de kanske inte ens finns. Allt bygger på tanken att ”Gud är bäst” och då kanske man kan skarva lite med sanningen så länge man gör det öppet för skratt och kritik.
Det är väldigt fina namn på indra, och goda tankar kring namn.
Det blev så roligt det där, så jag kommer nog att redigera fram ett eget blogginlägg om det, kanske med rubriken ”Gud bevare mig för änglar”.
Jättekul. Gör det! Vi får inte glömma att länka det hit och vice versa, Jag har redan börjat på Luciferartikeln… vilken givetvis kommer nämna den positiva änglatron också..
Jag skulle kunna tänka mig en artikel som hette
”Gud bevare mig för katolskt folkloristiska änglar”…
Tack förresten för din uppskattning. Kul kompletterande info om Seraphim och Cherubim. It’s not what you know, it’s who you know…
Vad gäller Lucifer, så har jag en alternativ förklaring.
Lucifer ska föreställa en som fallit ner från himlen, för att leva här på jorden, och det stämmer rätt bra med den vediska beskrivningen av varje individuell atma, andesjäl, som vistas här i den materiella världen. Lucifer skulle då kunna vara en metafor för samtliga levande själar här på jorden.
Mig veterligen talade Jesus aldrig om ”djävulen”. Han nämner såvitt jag vet ”frestaren”, som då är synonymt med det återigen vediska ”maya” – illusion, det som inte är, som också frestar atman, som befinner sig i denna maya.
En sak till… hur ligger det egentligen till med begreppet öga för öga (gamla mose väl?)
Det verkar också vara en tolkningsfråga, som en del påstår att jesus dessutom tog avstånd ifrån.
Kan va bra att veta med tanke på den ilska och mörka tankar som ibland bubblar… ja du vet.
//GG
Öga för öga (Lex Talionis- vedergällningens lag) brukar populärt tolkas som att om någon skär av dig handen får du göra samma sak…men den tolkningenhar alltid kritiserats. Den kan också tolkas som att det handlar om ersättning.
Om jag hugger av dig din hand, skall jag ersätta dig med det du förlorar genom din förlorade hand. ex bekosta en protes samt alla reparationer och mek som kommer med protesen plus alla eventuella merkostnader för taskigare försäkringar, sämre ragg-möjligheter osv…
Hur man än tolkar den så handlar det alltså om att avskräcka en person från missgärning x eller y pga allt besvär som kommer av den eller den andra missgärningen.
Tydligt och klart… tack för det
Ni är fittor som inte fattar vad ni gör!!!
Alexander……. Hur exakt menar du? Återkom gärna med en lite mer substantiell kommentar än att påstå sakfel om genetisk kod och anatomi.