Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘koncentrationsläger’

Farschemen Aikh!! Shame on you!! אומפֿאַרשעמט

Att efterbörden av ett krig kommer ut utan fel och brister är viktigt så att vi lär oss något, Till detta behövs barnmorskor (maieus) som lockar och lurar ut det vidriga berättelserna om de ännu vidrigare händelserna.

Att hitta på en berättelse gör skadan värre:

bourke_white_margaret_buchenwald_inmates_16x20_lNu berättas det både lite här och där att man förmodar att paret Herman och Roma Rosenblat hittat på sin kärlekshistoria som ett minne från koncentrationslägret Buchenwald. Även om grundhistorien – en romans – kan kännas futtig och ofarlig att ljuga om, så väcker den givetvis frågan om vilka andra historier som kan han vara sanna respektive osanna.

EXTRA ALLVARLIGT ÄR DET NÄR DET SOM BEKANT UNDERSTUNDOM BLOSSAR UPP EN REVISIONIST-DEBATT OM NAZISMEN. (Som tur är faller ändå revisionisternas misstankar eftersom det finns för många fysiska bevis på vad som hände, så vi kan ändå vara säkra på att förintelsen ägt rum, även om säkert ett eller annat minne förändrats medvetet eller omedvetet.

 

buchenwald_wedding_ringsJag vet inte om det är sant, men är denna nyhet en lögn, så har revisionistiska nassarna lyckats så split igen, är det sanning så har tidigare nämnda knorrbärare kunnat lata sig, man har fått sitt budskap serverat på guldbricka (gjort på guld från läger-offrens ringar) .

 

buchenwald2007På en av Buchenwalds grindar står det Jedem das seine: Åt var och en det som är var och ens!

I sådana fall: Skam åt lögnarna: Farschemen Aikh!!

………..Måndagsdissarn har talat

Read Full Post »

För några timmar sen drack jag kaffe med en 95-årig dam som suttit i koncentrationslägret Ravensbrück, en 80-årig damfrån ett europeiskt land som nyligen blivit självständigt och en tredje 80-årig dam från ett grannland som under 2:a VK. blev tvungen att som fånge själv vara fångvakt. I vår diskussion framkom inget som helst intresse för våra nationella gränser. På något sätt verkade idén landsgräns fullständigt ointressant, men däremot var den personliga nationella identiteten högst levande, och alla våra skillnader folken emellan. Att man kände sig som svensk – på nå’t sätt – hindrade inte att man också kände sig som del av det land där man föddes för mer än 50 år sen. En annan lustig sak var att de log åt tanken att den dag Hitler dog var den bästa i deras liv, men hade inget emot varken Tyskland, den tyska kulturen eller tyska språket.

Det som våra politiker försöker kämpa fram med larviga ”Ja till Europa”-motton finns naturligt hos en del av den äldre befolkningen – Spännande tanke när det finns vissa bruna krafter som önskar ha höga murar till vårt land, och pekar på en svunnen tid av nationalstolthet. För dessa invandrade damer som under 50 års tid hjälpt till att bygga upp vårt land, är den svenska stoltheten just att vi efter kriget tog emot dem, och deras goda arbete, precis som vi gör nu med andra krigsflyende människor.

Tänk vilka fantastiska kunskaper och berättelser våra barn och barnbarn kommer kunna föra vidare när dessa flyktingar och invandrare sitter på ålderdomshemmet och berättar om sina liv, sina kärlekshistorier, sina krig över en kopp kaffe, och vi hör hur Sverige återigen vuxit bortom Bosporen – fast i kulturellt samförstånd, samtidigt som världen krympt till ett kaffebord med en lycklig och livsmätt 90-åring som dess kejsare och sagoberättare… Det är globalisering!!

Read Full Post »