Varför antar man en idé eller en ideologi? Varför blir man religiös?
—
Är det för att man är rädd eller för att man lider brist på något?
Vill man vända något negativt i något positivt eller något positivt i något annat positivt?
Teorierna är många och de individuella anledningarna otaliga.
Däremot finns det vissa egenskaper hos oss människor som kan hjälpa till:
— —
*Har vi vuxit upp i ett svart och vitt tänkande, finns det risk att vi kommer att bli starkt fördömande av dem som inte tillhör det egna sättet att tänka.
*Har vi vuxit upp i en kunskapsfientlig miljö, kommer vi kanske inte att bry oss så mycket om hållfastheten i argument och resonemang.
*Har vi vuxit upp i tron att det finns många faror, kommer vi kanske att fortfara leva i skräck men med en idé som inte gör oss mer modiga.
— — —
När jag läste om den antisemitiska artikeln som publicerats i tidningen Världen i dag, blev jag givetvis upprörd av artikeln i sig, men inte förvånad eftersom den sortens dynga dyker upp titt som tätt, utan jag blev mest upprörd över att så namnkunniga personer och journalister som Ulf Nilsson, Siwert Öholm inte har bidragit till större moralisk resning än att de inte kunnat sätta ett proaktivt stopp för denna sorts artiklar utifrån ett publicistiskt perspektiv. Jag kan inte säga att jag någon sin uppskattat varken Öholm eller Nilsson för deras åsikter och artiklar/tv-program, men någonstans trodde jag att deras mångåra arbetslivserfarenhet av att arbeta med aktualiteter, livsåskådning och politik skulle ha givit dem en större näsa för moralisk estetik om inte annat – sen kanske de själva delar de åsikter som förfäktas i artikeln, och därom kan jag inget göra enligt grundlagen.
Vad dessutom våra lagar – bland annat flera av våra grundlagar, är att man inte får hetsa mot minoriteter – Detta torde dessa kända personer känna till! Man får heller inte hindra människor utifrån religion eller sexuell läggning, detta torde inte heller vara helt okänt.
Vad som alltså vore på plats är åtminstone en offentlig avskedansökan från dessa personer för att de totalt misslyckats som bärare av ett moraliskt ansvar som tidningsmakare. Att det finns tryckfrihet har inte med saken att göra – de har misslyckats på ett moraliskt plan – inte ett juridiskt. Men de skulle säkert kunna ställas inför rätta för hets mot folkgrupp. Skulle de då fällas, är det månne ett brott mot grundlagen, så för säkerhets skull, skulle jag nog inte använda argumenten ”tryckfrihet”, ”publicistisk frihet”, ”åsiktsfrihet” alltför yvigt om jag vore dessa.
— — — —
Problemet är just att de förstör möjligheten att se mänskligheten som en (1) genom att belägga en grupp med onormalitet/skam/skuld. Och missar då också möjligheten till att stå fria som publicister och journalister. De konserverra en paranoid, svart/vit och magisk verklighetsuppfattning under förevändningen av att servera kristen journalistik
–.
Att de i Guds namn för dessa åsikter till torgs, det kan Gud ta hand om senare, utan att varken journalistfacket eller JK kan göra så mycket åt det. (he! he!) Grunderna för Guds ingripande hoppas jag är att problematisera just det som finns på skämtteckningen jag lånat: Att vissa urusla tidningsmakare framställer de kristna och mosaiska religionerna som något de inte är; att de framställer och låter framställa vår gemensamma Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som någon denna Gud inte är. Hur gud löser tillrättavisningen är inte min sak, men jag vet att Öholm inte gillar ”Allsång på skansen”, och i år ingick t o m ett av dem i Pridefestivalen. kanske kunde SVT med guds hjälp lägga in några extra repriser bara för Siewert.
— — — — —
Det är inte så här jag vill att kristen tro skall behöva uppfattas som på bilden jag redan hänvisat till i ett tidigare citat . knappast önskar tidningen Världen idag det heller, men det är just så de uttrycker sig:
Read Full Post »
A die Wundes Weblog 