Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘antisemitism’

Gaza är bombat och folk protesterar mot Israel. Samtidigt går Israeler i skräck för att få misiler nerdimpande skickade från ett dagis i Gaza. Båda nationerna lider av eländet som inte verkar kunna lösa sig. Men varför protesterar man utanför synagogor, och inte bara utanför Israels ambassad? Vad har en lokal mosaisk församling med en aggressivt Israeliskt ”försvar”? Inget och allt! Det handlar om antisemitism.

I detta läge är det ännu mer olämpligt att Påven Benedikt 16:e häver bann över några biskopar aktiva i sällskapet SSPX, ett sällskap som ju inte helt kan frias från misstanken att vara antisemiter. En av rörelsens biskopar har ju t o m snart ett åtal för förringande av förintelsen hängande över sig.

Allvarligt talat tycker jag det är särskilt besvärande eftersom bannet lyfts av en Bayersk påve, med tysk brytning som sagt sig inte acceptera annan musik en Mozart, och påstås ha velat dissa homosexuella i sitt jultal(en uppgift vilken väl kan diskuteras….), och sagt märkvärdigheter om muslimer vid en föreläsning. Det finns mycket att bita i för Vatikanens PR-avdelning – för att förklara hur man kan garantera en god dialog med andra religioner och vissa intressegrupper. För mig är det inte klart var Vatikanen står.  Att SSPX utgör en orosmoment är mig däremot klart.

Jag vet inte varför jag kommer att tänka på Hollywood??? men utan Mel Brooks magkrampande drastiska humor.

Hitler må man kanske skämta om, men inte om antisemitism idag – och tyvärr då ligger bla SSPX under lupp!

Read Full Post »

georg20riedelI går fick jag veta att Georg Riedel är jude, men inget om Persbrandt är hindu!!! Om ni inte visste det förr, så kanske ni också visste det efter guldbaggegalan igår: Georg Riedels mamma var judinna så då är han också jude. Däremot var det ingen som talade om Att Lena Endre har baltisk härkomst, eller om Jan Troells föräldrar var konfirmerade eller om Cecilia Frodes pappa har funderat över själavandring någon gång eller om Maria Heiskanen handlat smör av en shiitisk muslim någon gång. Inte heller sade Johan Glans något om sin syn på Urda.

Jag förstår inte vad Georg Riedels föräldrars religiösa tillhörighet har med saken att göra. Är det för att driva med alla som inte tycker att den judiska identiteten skall grundas på Halakhah ”…Georg Riedels mamma, som var judinna…” eller är det för att visa att Astrid Lindgren i alla fall inte var rasist (I dag pratade faktiskt Astrid L med Georg R.) eller är det för att säga: Tänk att han tyckte minsann svensk folkmusik var roligare än kletzmer ….minsann.

Upplysningen är fullständigt irrelevant och bidrar faktiskt till den antisemitism som åter börjar sprida sig i västvärlden, genom att påpeka ovidkommande kategoriseringar av människor.

vallonflaggaFaktum är att jag tycker de senaste åren verkar det ha blivit lättare och lättare att komma undan med antisemitism, och jag tror inte lösningen ligger i att tala om vilka som är judar – då kan staten lika gärna beordra att gula stjärnor sänds med post igen. Däremot måste man vara modigare och öppnare med debatten och kanske främst måste Sverige börja erkänna att vi är ett rasistiskt land – för det är vi. Vi behandlar alltid människor som inte härstammar 5 led tillbaka ur en Svenne-banan som suspekta. Vi gör oss stolta över åsikter som ”Vi har ju alltid haft invandring….se på alla norrmän och danskar….och vallonerna…..för att inte tala om vallonerna…”

Detta ger oss sen fria händer att kritisera burka, och säga saker som och visste du att Ulf Adelsohn troligen är jude…han heter ju Adelsohn….visste du det.

Det grundläggande felet ligger i en stark xenofobi palestinian-nightalltså rädsla för det annorlunda och främmande som bland annat landat i en dold rasism. Vi ser folk i grupp och som ting, inte individer och personer med tankar åsikter handlingar och känslor. som en mängd ”det”, inte en mängd ”du”.  På så sätt fortsätter vi bygga fördomar och ny xenofobi.

Det spännande med Georg Riedel är väl knappast hans central europeiska härkomst eller mammans religiösa identitet utan vad han under alla år har åstadkommit med sin inspiration och transpiration som individ. Han har varit en god komponist av filmmusik och barnvisor, och tydligen en ganska charmig typ, som gjort honom oerhör uppskattad. Priset fick han inte för att han var av judisk börd, utan för att han är ett proffs.

Om vi lär oss att bedömma folk mer efter deras individualitet än grupptillhörighet och oföränderliga karakteristika, så kommer vi också lättare kunna kritisera folk som behöver kritisera. En dålig politiker inom Hamas, en lika dålig politiker inom Knesset eller i den svenska regeringen.

israel__Men är det ändå inte så att Israel dödar palestinska barn med vit fosfor? Jag vet inte! Kanske! Det finns indicia som säger att vit fosfor används och uppenbarligen dör palestinska barn av israelisk verkseld, men även israeliska barn dör, vilket är lika illa. Det är dålig politik i en desperat och omänsklig situation. men det är oskyldiga som drabbas, oskyldiga just för att man ser de andra som en grupp och inte som individer som kunnat vara släkt eller vänner. 

Nästa gång man ser en stridande från mellanöstern oavsett sida, eller en svensk ”tyckare” tänk dig att vederbörande är en gammal skolkamrat du saknat, eller någon som har varit ihop med någon av dina bästa vänner eller barn, och att ni hade oerhört roligt på en nyårsafton härom året.  särskilt viktigt är det om det är en av dina ”motståndare” du ser. 

buberrosenzweigkompLåt aldrig en konkret person framför dig bli en den, en representant, utan personen bli en du, ett jag som kallar dig för du, någon du kan diskutera med och se i ögonen och komma överens med. Då kan också xenofobin bearbetas. Vi är alla delar av samma gudomlighet och samma skapelse; för att leva i ömsesidig relation med såväl varandra skapelsen som det gudomliga. Det är den enda ledstjärna som kan förlossa och frälsa oss

eller vad tror du?  

Read Full Post »

Är jag antisemit? Kanske…

wagner_gottfried1Alla människor gör fel. Jag gör fel och Rosenblat gör fel! Oavsett härkomst storlek på stortån, religion, älsklings-sylt så kommer man göra fel. Vem som helst kan göra fel! De flesta av mina inlägg har inte blivit besvarade av okända människor, utan bekanta eller personer som tagit kontakt på ett trevande sätt. Tills nu! Jag skrev och kritiserade ett judiskt par som kryddat sin berättelse från Buchenwald, och på en gång har jag fått svar av en annan typ – som känns som om jag sagt något antisemitiskt……även om de jag tagit med bland kommentarerna varit artiga och snälla.

Ordet Antisemitism föder onekligen onödigt starka känslor – så jag väljer att ta min åsikt en gång till.

Ja, Jag anser att Rosenblat gjorde fel i den mån de ljög, men jag är också för yttrandefrihet. Om det visar sig att mina uppgifter om paret Rosenblat varit fel kommer jag ändra mitt inlägg. Att jag skrev inlägget beror på att min släkt också varit indragen i andra världskriget och att jag därför vet att det funnits utrotningsläger, och jag blir därför rädd när detta kan riskera att förnekas – vilket inte hindrar att lögnare måste kritiseras. De judar som oförskylt blev avrättade tillsammans med romer, homosexuella, funktionshindrade, oliktänkande etc får aldrig förtigas därför måste även lögnarna tas fram – Tillsammans med dem jag träffat som kan berätta om vad som verkligen hände.

Som tur är: Bevisen från andra världskriget är många. Har jag gett uttryck för antisemitism, så ber jag om ursäkt, och lovar bättring. Måndagsdissarn har talat.

Bilden: Gottfried Wagner är barnbarnsbarn till Richard Wagner och har gjort ett stort arbete för att rentvå familjen Wagners namn just genom att peka på hur familjen medvetet och omedvetet hjälpte Hitler och nazismen. Efter att ha läst hans böcker, har man en helt ny syn på såväl Wagner, nazismen, Bayreuth som detta med lögner om andra världskriget.

Read Full Post »

Måndagsdissen kommer tidigt idag, men kommer att revideras i kväll med hjälp av ett foto över eländet för dagen. Tills dess har vi en fin bild av Raoul på cykel.

Återigen har någon person med en synnerligen dålig känsla för humor och ägande våldfört sig på Charlotte Gyllenhammars minnesmärke över Raoul Wallenberg (Haga kyrkoplan i Göteborg)…..igen….för 4:e ggn. Dissen går även till Göteborgs stad, som inte bättre kan ordna säkerheten över ett verk som detta.

Det osmakliga i historien är inte att Charlotte Gyllenhammar skulle vara en sakrosankt konstnär eller familjen Wallenbergs skulle vara sakrosankta i sina förehavanden och stå utanför all möjlighet till kritik, utan att man sårar alla de som drabbades av nazismens politik. Speciellt sårar man alla de de människor som fick hjälp genom Raoul Wallenberg ”diplomati” och saboterar den goda sak som Raoul W. förtjänstfullt verkade för. (På samma sätt tycker jag att man nu på avstånd borde näpsa media för deras utnyttjande av RWs insats när man under jakten på om RW fortfarande levde skrev så många spekulativa artiklar mest för lösnumrens skull – vilket också döljer RWs insats.

Själva pojkstrecket i sig riskerar dessutom förstöra hela konstverket eftersom varje tvätt och ny skyddshinna givetvis sliter på betong-fotot.

Det typiska med de antisemitiska krafterna är väl just tyvärr att de allra flesta aldrig vågar ställa upp på debatt och diskussion, och att antisemitismen givetvis gror bra i ett samhälle som byggs upp och vidmakthålles av ett ständigt ”vi och dom”. Skolan måste nog lära sig att visa att nazismen inte är farlig för att den står för något onaturligt och onormalt, utan för att den spelar på något som är just både naturligt och normalt – men olämpligt och farligt: Främlingsrädslan.

Redan 2007 var Charlotte Gyllenhammar sur på Göteborgs stad för att de inte skyddade hennes konstverk. Tilltaget nu gör inte deras förhållande mindre komplicerat. Självklart är det dags att Göteborgs stad rycker in – både tjänstemän och politiker.

Sätt igång! och ni med färgpytsarna: Skaffa ett liv! I stället för att bli en herostratisk kändis för att sabba konst, skulle ni kunna bli riktiga hjältar genom att faktiskt på allvar hjälpa människor – Vilket jag är fullständigt övertygad om att ni fixar. Ni skulle säkert t o m kunna härma Wallenberg och bli kända – eftersom initiativ lika hans fortfarande behövs. Men fram till att ni visar era goda sidor: Skäms!!

Ps. Om det är politisk satir man är ute efter, så är ju en hitlermustasch på Wallenberg helt misslyckad eftersom den inte berättar något. Här har vi ett bättre exempel: Bildtexten till Ragnar Blix teckning lyder:

(I audiens hos Hitler 1944: -Jag är Quisling! -och namnet)

*

Exkurs januari 2010:

Att hitta artiklar på nätet som skrevs i slutet av 80-talet låter sig inte göra så lätt: Jag hittade några från den ena, men inga från den andra kvällstidningen: Jag bifogar dem här nedan. När man läser dem nu, så ser man ju inte det allmäna spelet i pressen runt UDs debacle i kontakten med Sovjetunionen angående Raoul Wallenberg. Det jag finner och fann störande var att artiklarna om än spännande inte på något sätt påverkar varken UD eller KGB, utan bara lösnummersförsäljningen: Visst ger dem oss som står vid sidan en vis kunskap om ”fallet” men till vilken nytta. Det hela känns som vanligt när det gäller pressens inblandning i komplexa politiska spel rätt olustigt.

 

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8100.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8111.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8113.ab

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0010/22/wall.html

  

 

Read Full Post »

En riktigt bra berättelse bör innehålla vissa ämnen som exempelvis: Sex, hemligheter vänskap, svek, död och Gud. Dessa kan sen grovt kombineras på olika sätt. Att deckargenren är så populär kan mycket väl bero på att man lyckats hitta ett bra sätt att få in dessa ämnen med sina avledningar, synonymer och motsatser utan att handlingen känns krystad.

Exakt samma sak gäller inom operan: Folk dör i sådan utsräckning att till och med chief inspector Barnaby skulle känna avund, de är kära och har förhållanden hit och dit och sviker varandra oavbrutet.

Självklart gäller detta även Wagner men han tar lyckas på några ställen skruva upp det ytterligare ett snäpp genom att introducera sex.

Hörselberg – Venusberg: Utanför staden Eisenach i mellersta Tyskland finns några berg som med namnen lilla och stora Hörselberg. En helt vanlig tysk landsbygd med helt vanliga små städer med helt vanliga punktliga tåg till helt normala priser (även snöig vintertid) Detta berg döper Wagner om för att passa in i operan Tannhäuser: trots vännernas förmaningar och påpekanden väljer han kalla det Venusberg.

Venusberget är bebott av Venus som lurat till sig män (sexmissbrukare?) och sen vägrar släppa dem. Tills Tannhäuser fått nog och vill därifrån mot Venus vilja. Till slut kommer han förstås loss och handlingen kan komma igång med kyrkans svek och älsklingens död. Samma sak sker i Parsifal där den mystiska kvinnan Kundry är fast hos den elaka trollkarlen Klingsor, som för att tygla sin sexualitet och underlätta den kyrkligt påbjudna kyskheten och celibatet ”lagt syndarhand på sig” (Frevlerhand vilket oftast betytt kastration, men lika gärna skulle kunna betyda masturbation). Förutom Kundry som fungerar som bordellmamma har han också ett antal blomliknande kvinnor till sin hjälp för att förföra Parsifal och andra män och ”leka” med dem. I Rhenguldet försöker de undersköna och nakna Rhendöttrarna förföra Alberich. Det finns flera exempel, och ett annat motiv jag tidigare nämnt är att Wagner till och med låte syskon bli kära för att förstärka den sagomässiga bilden av närhet, gemenskap och tvillingssjälaskap.

Allt detta snack om sex och vanlig kärlek i Wagners operaskapande har flera sidor. Dels har dessa bilder en rent pedagogisk och dramaturgisk effekt när det ställt mot Guds och människors förlåtelse och försoning, dels var det nog ett ämne som upptog Wagners tankar mycket eftersom han ständigt var kär, och nästan konstant otrogen. Dels finns det en idé om att kritiken mot religionen blir tydligare om den centreras kring ett ämne som berör och angår alla – sex – ett ämne där kyrkan på Wagners tid, före den men fortfarande inte kan framställa sin etik och dygdelära utan att klampa in i glasbutiken med bibliska elefanter. Om nu Wagners syn på judar präglades av en plump och ogenomtänkt antisemitism, som han dessutom önskade skylta med i sina skrifter offentligt, så var hans syn på kyrkans etik, speciellt dess sexuallsyn ganska genomtänkt, medveten och intelligent utformad. Visst överdriver han kritiken genom att katolikerna får klä skott för nästan allt, men kritiken är inte obegriplig ens 125 år senare – ty längre än så i sin strävan efter att begripliggöra sexualetiken på ett respektfullt sätt, har inte de kristna kyrkorna kommit. Om nu Wagner tappat sin politiska bäring och aktualitet, så är han fortfarande aktuell på andra områden, Han håller musikaliskt och han håller i sin religionskritik, och i sitt sätt att använda de olika religionernas sagor, även motiv från judiska sagor kan skönjas. Så snart bör vi kanske ta en närmre koll på hur Wagner kritiserar kristen teologi. Vilket är brottet som kyrkan har begått denna gång i hans invecklade religionsfilosofiska ”deckarhistorier”.

Tvenne Venus:

ovanom av Titian och nedanom av Velasquez

Read Full Post »

Visst finns det några skumma personteckningar i Wagners operor som mycket väl skulle kunna tolkas som antisemitiska skildringar av judar, dit hör populärt Alberich (den lille till vänster på bilden) från Rhenguldet och Kundry i Parsifal (här som vacker förförerska både på bild och film). Men det finns en grupp som man aldrig behöver tvivla över att de får stryk av Wagner och det är inte de troende utan själva Gudarna – och den institutionaliserade religionen. Överhuvudtaget måste man se Wagners syn på religion, och dit hör i grunden hans kritiska syn på judendomen och kristendomen, som en del av ett rättvisepatos om vår rätt att tänka och handla fritt, och slippa bli styrda av Gudar och speciellt slippa bli styrda av kyrkor och prästerliga figurer som läger sig i. Det är just genom att Wotan (Oden) lägger sig i som han och de andra lider nederlag i Nibelungens ring. I Tannhäuser verkar ödet ha bestämt att Heinrich (Tannhäuser) skall bli förlåten ändå genom Elisabeth, trots påvens nej. och i Parsifal så beskrivs gralriddarna och deras ledare på ett allt annat än smickrande sätt, för att inte tala om vilket intryck man får av kristendom, katolska kyrkan och dess kultur och tro sammantaget genom alla Wagners operor.

Överhuvudtaget fanns det under 1800-talet en ganska öppen syn på att kunna kritisera religion och kultur genom operor, även om det givetvis inte var speciellt omtyckt. Att skildra judar var inte speciellt märkligt och tyvärr var inte alla speciellt smickrande. Men även kritik mot den dåtida antisemitismen fanns i operan la juive, av Fromental Halevy som skildrar en tragisk kamp mellan två pappor som förlorar sina döttrar genom varandras försorg, den ene var kristen den andre jude (bilden). Operan är utomordentligt dramatisk och får inte sin upplösning förrän de sista tre takterna. Finns på DVD och är värd att stifta bekantskap med. Den opera som tydligast tar upp ämnet är en opera av Heinrich Marschner: ”Tempelriddaren och judinnan”, som är en operavariant på Sir Scotts roman Ivanhoe. I Marschners berättelse är den antisemitiska skildringen mycket tydlig, och även om den mötte kritik i sin samtid, så var den lik Marschners andra operor ex. Hans Heiling populär och välbesökt, nu nästan bortglömda

Samma berättelse finns för övrigt hos i operan Ivanoe, med musik av Rossini (karikatyren)redigerad av Pacini till en helhet, men där är judinnan utbytt mot den muslimska flickan Leila. Överhuvud var det ganska vanligt att ta upp större och svårare samhälleliga problem i operor, och störst var där den tysk-franska komponisten och Wagners största hatkärlek den omåttligt populäre och skicklige och numera tyvärr grovt underskattade Giacomo Meyerbeer. Med hjälp av Librettisten Eugène Scribe gjorde Meyerbeer en mängd oerhört populära operor på temat religiösa problem i samhället, varav den mest kända är les Huguenots”. Samtidigt byggde alla + Wagner dessa på bla Mozarts vaknande intresse för samhällsfrågor, som när han driver med frimurare i ”Trollflöjten”. Det är tyvärr omöjligt att veta vilket exakt inflytande dessa operor haft på Wagner, men eftersom man vet att han kommenterat flera av dessa personer och deras verk, så lär knappast deras inflytande hos allmänheten eller kritiken mot dem varit okända. Att därför Wagner i sina operor skulle ha låtit sin antisemitism vara förklädd, när han så tydligt talar om den i sina skrifter, verkar långsökt, speciellt som den kristna kyrkan kritiseras så mycket. Hade Wagner velat kritisera judendomen eller judarna i sina operor på samma tydliga och plumpa sätt som i skrifterna, hade han förmodligen gjort det. Det är i alla fall tydligt att Wagners antisemitiska åsikter kom att ingå i en större idé till en sorts antireligiös revolution, som riktade sig mot att religionerna så ofta försökte styra folks tankar även i det lilla. så Alberich och Kundry – om än färgade av hans fördomar står nog för något mer än bara allmän antisemitism, var det några som behövde vara rädda för konspirationer så var det knappast Wagner, utan Halevy, Alberich, Kundry & Meyerbeer. Wagner hade onekligen för ett maktövertagande i åtminstone Tyskland, kanske hela Europa….Frågan är bara vad för sorts makt, och vad för sorts plan?? Han var ju en gång som ung efterlyst som upprorsmakande revolutionär

-Har du en plan Sickan?

-Självklart!

Read Full Post »

Några gånger har jag fått frågan om jag också är antisemit eftersom Wagner ju var nazist? Självklart inte! Jag ju förstås en mängd fördomar, och bland dessa finns självklart en och annan antisemitisk fördom, men många av dem, tror jag att jag fått bukt på. Men jag har också ju mer jag lärt mig om Wagner förstått att det florerar otaliga fördomar om honom – fördomar som både gudomligförklarar och stjälper ner honom i källaren. Hur man än gör med fördomarna om Wagner, måste man ändå besvara den viktigaste frågan: Var Wagner antisemit? På den frågan finns ett svar: Ja, det var han! Det finns flera konstiga uttalanden, essäer och artiklar samt märkliga tvetydigheter i hans operor för att man tydligt skall se detta. Den som påstår något annat ljuger, eller är okunnig. Var han nazist? Ett enkelt svar finns Nej, Det var han inte! Dels fanns inte nazismen, och förmodligen skulle han inte ha befattat sig med den form av kulturell vulgaritet som präglade nazismens politik respektive nazisternas pinsamma wagner-dyrkan. Nästa fråga: Var Wagner fördomsfull? Lika enkelt att svara: Ja, Wagner hade fördomar. Även här finns det material att gå tillbaka på, men det är också här det börjar bli besvärligt, eftersom Wagner hade judiska vänner, judiska kollegor ex Hermann Levi, och tidvis hade han judiska anställda. Hans mest kända direkt antisemitiska skrift är också ett bevis på detta, eftersom många av Wagners argument är ren gallimattias. Han hade helt enkelt gått på och tagit över många av de dåliga och ihåliga argument om judarnas försåtliga planer om makt över Europas kultur som var i svang. Utan att jag kan bekräfta det verkar Wagner ha varit en av dem som mycket väl skulle kunna ha tagit en av sina judska kollegor runt axlarna och sagt: ”Men det gäller ju inte dig. Du är ju annorlunda.” Det hela gör att Wagner trots sina ganska genomtänkta idéer, samtidigt varit ganska naiv. Nå, gör detta mig till antisemit? Där tror jag att det finns flera svar. Ett svar är Ja! eftersom jag inte tar avstånd i från en person som dels tvivelsutan var antisemit, och dessutom användes av nazisterna som ett moraliskt stöd i deras omänskliga ideologi och politik bland annat med syftet att utrota åtminstone 6 miljoner judar. Då är jag ”guilty by association.”

Är jag antisemit eftersom jag lyssnar på Wagner? För att kunna besvara den frågan, måste vi först bestämma oss för om man alltid omfattar det man säger och ännu värre det man hör. Om jag ex skulle sjunga Wolframs kärlekssång ”O Du mein holder Abendstern, gör det mig förälskad i alla som heter Elisabeth? eller om jag sjöng med i en Pilgrimskören ur Tannhäuser: ”Beglückt darf nun dich, O Heimat, ich schauen” gör det mig då till kristen? än mindre till bärare av Wagners åsikter? Knappast! Tanken är ju rent av absurd, och ännu mer absurt blir det om det handlar om att lyssna på samma text. om jag citerar Wagner teoretiska skrifter, så beror det väl på varför vad och hur. Men även om jag valde någon av hans värsta uttalanden behöver det ju inte göra mig till antisemit. Dessutom måste vi ställa frågan om Wagner var antisemit i allt han gjorde och sade? Den tanken faller också på sin orimlighet. Självklart var Wagner mer än bara sina politiska fördomsfulla tankar och åsikter, även de var illa nog. Men eftersom åtminstone hans operor är så komplexa, och det finns en gammal tradition att tolka dem som antisemitiska till minsta lilla åttondelspaus, så blir det svårt att hävda annat. Men jag tänker ändå göra ett försök, Men då måste vi först konstatera att han även hatade kristna, vilket visar att hans antisemitism var inte helt isolerad, utan ingick i ett helt religionspolitiskt ”åsikts-kit” han hade – och visst detta kom myckte väl till uttryck i hans operor, men oftare som kristendoms kritik än antisemitism. (Men detta kommer jag beröra mer i del 2 av denna artikel) .Det kanske kan verka märkligt att överhuvudtaget ta upp ämnet, men eftersom fortfarande vissa politiska högerkrafter använder Wagner utan att veta vad han också stod för (vilket förmodligen skulle förbrylla dem), är det också viktigt att jag kan klargöra var jag själv står i frågan, Jag behöver knappast belagd med fler fördomar än dem jag redan har.

Just när det gäller tanken på Guilt by association, så finns det en sak jag beslutat mig för efter att ha läst en bok som ett barnbarnsbarn till Wagner skrivit: ”Where the wolves howl” av Gottfried Wagner: Ett beslut jag fattat just utifrån hur Hitler personligen lyckades nästla sig in i familjen Wagner: Därför tänker Jag inte åka till Bayreuth så länge man inte tydligen tagit avstånd från den epoken i släkten Wagners historia. Detta är dels ett rent avståndstagande mot hur delar av familjen Wagner agerade under kriget, något som Gottfried påbörjat, dels är det tänkt som en lojalitetshandling mot dem som drabbades. Vi kan inte beskylla Richard Wagner för att vara nazist, men vi kan i alla fall konstatera att hans svärdotter var det, och öppnade sitt hem för Hitler, och detta finns det ingen anledning att stödja – speciellt inte med tanke på att jag har släkt från såväl England som Nederländerna, som mötte kriget och nazisterna i vitögat. Just på grund av det ständiga missbruket av Richard Wagners person som används av antisemiter, behöver vi som inte är antisemiter göra symbolhandlingar som förklarar att vi varken tolererar antisemitism eller historieförfalskning.

Read Full Post »

Older Posts »