Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘homofobi’

De konservativa kristna tillsammans med KD har upptäckt att man tydligen går emot såväl folkets som de kristnas ström i frågan om samkönat äktenskap: Vanligt folk gillar tanken på att bögar kan gifta sig på samma sätt som alla andra, och det finns tillräckligt många kristna  speciellt i svenska kyrkan och missionskyrkan för att man ska kunna hävda att ”alla kristna vill att äktenskapet bara ska vara för män och kvinnor”

Alltså finns bara en sak kvar: Avskaffa äktenskapet, för då kommer ingen upptäcka att man haft fel i sakfrågan, och då kan man välja att behålla en liten rest av en välsignelse för de konservativa krafterna att suga på i rent martyrskap ”Vi var tvungna att ta bort äktenskapet för att kunna rädda det…”

Alltså föreslår – nästan kräver man att alla samfund ska släppa vigselrätten, men kräver också att det juridiska begreppet äktenskap bara ska kunna betyda en sak (ursäkta mig… Skånberg och alla ni andra: exakt vilka ord i grekiska, hebreiska och latin är det man åsyftar äktenskap kommer av som bara kan betyda en enda sak….på svenska..? eller är det kanske medeltidstyska). Släpper alla vigselrätten till att bli en borgerlig juridisk fint, så kan man sen fylla på med en valfri religiös välsignelse utförd av lämplig religiös person, så som en Gode, präst, pastor, rabin eller imam..

Men förlåt mig: sade man inte nyss inom de konservativa kretsarna att äktenskapet var en gång givet av Gud, och absolut inte var en juridisk finess som staten förfogade över…, men nu så är det det tydligen det ändå —

Det hela blir väldigt tydligt:

Man är inte alls intresserad av den kristna frågan, eller ens Guds åsikt i frågan, utan är helt enkelt bigott nog att:

1, se samkönad kärlek som mindre värd, och som olämplig att jämföra med heterosexuell kärlek.

2, se Jesu syn på äktenskap som instrumentell i syftet att skapa en hård social kontroll genom förment kristna dogmer.

Hägglund, Sandlund och Dagen sviker Jesus och avslöjar vad ”egentligen Kristen tro handlar om”.

Surt sa räven. Det samkönade äktenskapet rycker närmre dag för dag, mot en mer mänsklig och mindre hetero-macho syn på Gud och Jesus. Bra! Vi som gillar tanken på samkönade äktenskap, hetero-, bi- eller homosexuella kommer fortfarande lovsjunga Gud för Guds kärleks skull, och inte för en sovrumsmoralisk princip – och vi kommer gladeligen låta viga oss tillsammans: Bra!

Read Full Post »

Höga Visan detta oerhört vackra bibliska diktverk handlar ju inte om den jordiska kärleken mellan man och kvinna, utan utnyttjar bara det bildspråket. Gott då borde man ju kunna ändra på dessa kroppsliga sensationer av förälskelse och erotisk förälskelse som bekrivs, så att även alla icke- heterosexuella kanske skulle kunna förstå vad de går miste i sin gudsbild (Obs jag är ironisk!). Så varför inte helt rätt och slätt byta några ord i några av de mest kända versarnas överskrifter.

–*–

Höga Visan, 4 Kapitlet. De två älskande kvinnorna

Kvinnan beskriver sin älskarinna v.1–7.

Älskarinnan vill hämta sin kvinna från bergen v.8.

Älskarinnan talar till kvinnan v.9–11.

Ä. talar om kvinnan v.12–15.

Kvinnan svarar v.16.

Älskarinnan svarar åter 5:1a.

Lyckönskan till kvinnan och hennes älskarinna 5:1b.

–*–

(1)Vad du är skön, min älskade, vad du är skön!

Dina ögon äro duvor,där de skymta genom din slöja.

Ditt hår är likt en hjord av getter som strömma nedför Gileads berg.

(2)Dina tänder likna en hjord av nyklippta tackor,nyss uppkomna ur badet,

allasammans med tvillingar,ofruktsam är ingen ibland dem.

(3)Ett rosenrött snöre likna dina läppar,och täck är din mun.

Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja.

(4)Din hals är lik Davids torn, det väl befästa; tusen sköldar hänga därpå,

hjältarnas alla sköldar.

(5)Din barm är lik ett killingpar,tvillingar av en gasell,som gå i bet ibland liljor.

(6)Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, vill jag gå bort till myrraberget,till den rökelsedoftande höjden.

(7)Du är skön alltigenom, min älskade, på dig finnes ingen fläck.

(8)Kom med mig från Libanon, min brud, kom med mig från Libanon.

Stig ned från Amanas topp, från toppen av Senir och Hermon,

från lejonens hemvist, från pantrarnas berg.

(9)Du har tagit mitt hjärta, du min syster, min brud; du har tagit mitt hjärta med en enda blick, med en enda länk av kedjan kring din hals.

(10)Huru skön är icke din kärlek,du min syster, min brud!

Huru ljuv är icke din kärlek! Ja, mer ljuv än vin; och doften av dina salvor övergår all vällukt.

(11)Av sötma drypa dina läppar, min brud; din tunga gömmer honung och mjölk, och doften av dina kläder är såsom Libanons doft.

(12)»En tillsluten lustgård är min syster, min brud, en tillsluten brunn,

en förseglad källa.

(13)Såsom en park av granatträd skjuter du upp, med de ädlaste frukter,

med cyperblommor och nardusplantor,

(14)med nardus och saffran,kalmus och kanel och rökelseträd av alla slag,

med myrra och aloe och de yppersta kryddor av alla slag.

(15)Ja, en källa i lustgården är du, en brunn med friskt vatten

och ett rinnande flöde ifrån Libanon.»

(16)»Vakna upp, du nordanvind, och kom, du sunnanvind;

blås genom min lustgård, låt dess vällukt strömma ut.

Må min vän komma till sin lustgård och äta dess ädla frukter.»

(5:1)»Ja, jag kommer till min lustgård, du min syster, min brud;

jag hämtar min myrra och mina välluktande kryddor, jag äter min honungskaka och min honung, jag dricker mitt vin och min mjölk.»

Äten, I kära, och dricken, ja, berusen eder av kärlek.

–*–

Höga Visan, 5 Kapitlet De två förälskade männen

Friaren talar v. 2a.

anför brudgummens ord v. 2b.

och sitt svar v. 3.

talar vidare v. 4–8.

Jerusalems söner tala v. 9.

friaren svarar och beskriver sin

brudgum för Jerusalems söner v.10–16,

Jerusalems söner fråga v. 17.

friaren svarar 6:1–2.

(1)Jag låg och sov, dock vakade mitt hjärta.

Hör, då klappar min vän på dörren:

(2)»Öppna för mig, du min broder, min älskade, min duva, min fromma;

ty mitt huvud är fullt av dagg, mina lockar av nattens droppar.»

(3)»Jag har lagt av mina kläder; skulle jag nu åter taga dem på mig?

Jag har tvagit mina fötter; skulle jag nu orena dem?»

(4)Min vän räckte in sin hand genom luckan; då rördes mitt hjärta över honom.

(5)Jag stod upp för att öppna för min vän, och mina händer dröpo av myrra,

mina fingrar av flytande myrra, som fuktade rigelns handtag.

(6)Så öppnade jag för min vän, men min vän var borta och försvunnen.

Min själ blev utom sig vid tanken på hans ord. Jag sökte honom, men fann honom icke; jag ropade på honom, men han svarade mig icke.

(7)Väktarna mötte mig, där de gingo omkring i staden, de slogo mig, de sårade mig; de ryckte av mig min mantel, väktarna på murarna.

(8)»Jag besvär eder, I Jerusalems söner, om I finnen min vän,

så sägen — ja, vad skolen I säga honom? Att jag är sjuk av kärlek!»

(9)»Vad är då din vän förmer än andra vänner, du skönaste bland män?

Vad är din vän förmer än andra vänner, eftersom du så besvär oss?»

(10)»Min vän är strålande vit och röd, härlig framför tio tusen.

(11)Hans huvud är finaste guld, hans lockar palmträdsvippor,

och svarta såsom korpen.

(12)Hans ögon likna duvor invid vattenbäckar, duvor som bada sig i mjölk och sitta invid bräddfull rand.

(13)Hans kinder liknar välluktrika blomstersängar, skrin med doftande kryddor. Hans läppar äro röda liljor; de drypa av flytande myrra.

(14)Hans händer äro tenar av guld, besatta med krysoliter. Hans midja är formad av elfenben, övertäckt med safirer.

(15)Hans ben äro pelare av vitaste marmor, som vila på fotstycken av finaste guld. Att se honom är såsom att se Libanon;

ståtlig är han såsom en ceder.

(16)Hans mun är idel sötma, hela hans väsende är ljuvlighet.

Sådan är min vän, ja, sådan är min älskade, I Jerusalems söner.»

(17)»Vart har han då gått, din vän, du skönaste bland män? Vart har din vän tagit vägen? Låt oss hjälpa dig att söka honom.

Read Full Post »

Varför antar man en idé eller en ideologi? Varför blir man religiös?

Är det för att man är rädd eller för att man lider brist på något?

Vill man vända något negativt i något positivt eller något positivt i något annat positivt?

Teorierna är många och de individuella anledningarna otaliga.

Däremot finns det vissa egenskaper hos oss människor som kan hjälpa till:

— —

*Har vi vuxit upp i ett svart och vitt tänkande, finns det risk att vi kommer att bli starkt fördömande av dem som inte tillhör det egna sättet att tänka.

*Har vi vuxit upp i en kunskapsfientlig miljö, kommer vi kanske inte att bry oss så mycket om hållfastheten i argument och resonemang.

*Har vi vuxit upp i tron att det finns många faror, kommer vi kanske att fortfara leva i skräck men med en idé som inte gör oss mer modiga.

— — —

När jag läste om den antisemitiska artikeln som publicerats i tidningen Världen i dag, blev jag givetvis upprörd av artikeln i sig, men inte förvånad eftersom den sortens dynga dyker upp titt som tätt, utan jag blev mest upprörd över att så namnkunniga personer och journalister som Ulf Nilsson, Siwert Öholm inte har bidragit till större moralisk resning än att de inte kunnat sätta ett proaktivt stopp för denna sorts artiklar utifrån ett publicistiskt perspektiv. Jag kan inte säga att jag någon sin uppskattat varken Öholm eller Nilsson för deras åsikter och artiklar/tv-program, men någonstans trodde jag att deras mångåra arbetslivserfarenhet av att arbeta med aktualiteter, livsåskådning och politik skulle ha givit dem en större näsa för moralisk estetik om inte annat – sen kanske de själva delar de åsikter som förfäktas i artikeln, och därom kan jag inget göra enligt grundlagen.

Vad dessutom våra lagar – bland annat flera av våra grundlagar, är att man inte får hetsa mot minoriteter – Detta torde dessa kända personer känna till! Man får heller inte hindra människor utifrån religion eller sexuell läggning, detta torde inte heller vara helt okänt.

Vad som alltså vore på plats är åtminstone en offentlig avskedansökan från dessa personer för att de totalt misslyckats som bärare av ett moraliskt ansvar som tidningsmakare. Att det finns tryckfrihet har inte med saken att göra – de har misslyckats på ett moraliskt plan – inte ett juridiskt. Men de skulle säkert kunna ställas inför rätta för hets mot folkgrupp. Skulle de då fällas, är det månne ett brott mot grundlagen, så för säkerhets skull, skulle jag nog inte använda argumenten ”tryckfrihet”, ”publicistisk frihet”, ”åsiktsfrihet” alltför yvigt om jag vore dessa.

— — — —

Problemet är just att de förstör möjligheten att se mänskligheten som en (1) genom att belägga en grupp med onormalitet/skam/skuld. Och missar då också möjligheten till att stå fria som publicister och journalister. De konserverra en paranoid, svart/vit och magisk verklighetsuppfattning under förevändningen av att servera kristen journalistik

–.

Att de i Guds namn för dessa åsikter till torgs, det kan Gud ta hand om senare, utan att varken journalistfacket eller JK kan göra så mycket åt det. (he! he!) Grunderna för Guds ingripande hoppas jag är att problematisera just det som finns på skämtteckningen jag lånat: Att vissa urusla tidningsmakare framställer de kristna och mosaiska religionerna som något de inte är; att de framställer och låter framställa vår gemensamma Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som någon denna Gud inte är. Hur gud löser tillrättavisningen är inte min sak, men jag vet att Öholm inte gillar ”Allsång på skansen”, och i år ingick t o m ett av dem i Pridefestivalen. kanske kunde SVT med guds hjälp lägga in några extra repriser bara för Siewert.

— — — — —

Det är inte så här jag vill att kristen tro skall behöva uppfattas som på bilden jag redan hänvisat till i ett tidigare citat . knappast önskar tidningen Världen idag det heller, men det är just så de uttrycker sig:

Read Full Post »

Här kan man se en mycket sedelärande liten film om konsten att vara manlig. Jag tror tyvärr att den (o)behagligt nog också går att använda även i avskräckande syfte, men det förstår givetvis världens mest intelligenta läsekrets att det är mycket farligt. En man måste få vara en man.

Jag skall undersöka om det också finns filmer om grillning, supande samt skrålande & flatgarv i grupp

Read Full Post »