I går fick jag veta att Georg Riedel är jude, men inget om Persbrandt är hindu!!! Om ni inte visste det förr, så kanske ni också visste det efter guldbaggegalan igår: Georg Riedels mamma var judinna så då är han också jude. Däremot var det ingen som talade om Att Lena Endre har baltisk härkomst, eller om Jan Troells föräldrar var konfirmerade eller om Cecilia Frodes pappa har funderat över själavandring någon gång eller om Maria Heiskanen handlat smör av en shiitisk muslim någon gång. Inte heller sade Johan Glans något om sin syn på Urda.
Jag förstår inte vad Georg Riedels föräldrars religiösa tillhörighet har med saken att göra. Är det för att driva med alla som inte tycker att den judiska identiteten skall grundas på Halakhah ”…Georg Riedels mamma, som var judinna…” eller är det för att visa att Astrid Lindgren i alla fall inte var rasist (I dag pratade faktiskt Astrid L med Georg R.) eller är det för att säga: Tänk att han tyckte minsann svensk folkmusik var roligare än kletzmer ….minsann.
Upplysningen är fullständigt irrelevant och bidrar faktiskt till den antisemitism som åter börjar sprida sig i västvärlden, genom att påpeka ovidkommande kategoriseringar av människor.
Faktum är att jag tycker de senaste åren verkar det ha blivit lättare och lättare att komma undan med antisemitism, och jag tror inte lösningen ligger i att tala om vilka som är judar – då kan staten lika gärna beordra att gula stjärnor sänds med post igen. Däremot måste man vara modigare och öppnare med debatten och kanske främst måste Sverige börja erkänna att vi är ett rasistiskt land – för det är vi. Vi behandlar alltid människor som inte härstammar 5 led tillbaka ur en Svenne-banan som suspekta. Vi gör oss stolta över åsikter som ”Vi har ju alltid haft invandring….se på alla norrmän och danskar….och vallonerna…..för att inte tala om vallonerna…”
Detta ger oss sen fria händer att kritisera burka, och säga saker som och visste du att Ulf Adelsohn troligen är jude…han heter ju Adelsohn….visste du det.
Det grundläggande felet ligger i en stark xenofobi 
alltså rädsla för det annorlunda och främmande som bland annat landat i en dold rasism. Vi ser folk i grupp och som ting, inte individer och personer med tankar åsikter handlingar och känslor. som en mängd ”det”, inte en mängd ”du”. På så sätt fortsätter vi bygga fördomar och ny xenofobi.
Det spännande med Georg Riedel är väl knappast hans central europeiska härkomst eller mammans religiösa identitet utan vad han under alla år har åstadkommit med sin inspiration och transpiration som individ. Han har varit en god komponist av filmmusik och barnvisor, och tydligen en ganska charmig typ, som gjort honom oerhör uppskattad. Priset fick han inte för att han var av judisk börd, utan för att han är ett proffs.
Om vi lär oss att bedömma folk mer efter deras individualitet än grupptillhörighet och oföränderliga karakteristika, så kommer vi också lättare kunna kritisera folk som behöver kritisera. En dålig politiker inom Hamas, en lika dålig politiker inom Knesset eller i den svenska regeringen.
Men är det ändå inte så att Israel dödar palestinska barn med vit fosfor? Jag vet inte! Kanske! Det finns indicia som säger att vit fosfor används och uppenbarligen dör palestinska barn av israelisk verkseld, men även israeliska barn dör, vilket är lika illa. Det är dålig politik i en desperat och omänsklig situation. men det är oskyldiga som drabbas, oskyldiga just för att man ser de andra som en grupp och inte som individer som kunnat vara släkt eller vänner.
Nästa gång man ser en stridande från mellanöstern oavsett sida, eller en svensk ”tyckare” tänk dig att vederbörande är en gammal skolkamrat du saknat, eller någon som har varit ihop med någon av dina bästa vänner eller barn, och att ni hade oerhört roligt på en nyårsafton härom året. särskilt viktigt är det om det är en av dina ”motståndare” du ser.
Låt aldrig en konkret person framför dig bli en den, en representant, utan personen bli en du, ett jag som kallar dig för du, någon du kan diskutera med och se i ögonen och komma överens med. Då kan också xenofobin bearbetas. Vi är alla delar av samma gudomlighet och samma skapelse; för att leva i ömsesidig relation med såväl varandra skapelsen som det gudomliga. Det är den enda ledstjärna som kan förlossa och frälsa oss
eller vad tror du?
A die Wundes Weblog 
