Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2008

Umarme mich…

Refrängen (Håll om mig!) är tydlig nog……

…..Fast lite väl smörig är den kanske ändå:

Mein Geist ist total leer, meine Kraft ist am Ende
Ich kann nicht mehr vom Ehrgeiz getrieben
Hätte ich nie gedacht Es weht ein eiskalter Wind
In den Häusern der Macht

Umarme mich: leg meinen Kopf in deinen Schoss
Beruhige mich, und lass mich nicht mehr los
Gib mir von deiner Energie – Ich stehe als Bettler hier vor dir

”Håll om mig, ge mig av din kraft”

tillägnat….?

Read Full Post »

Esplanadsystemet: (Strindberg)

Där gamla kåkar stodo tätt och skymde ljuset för varandra,
dit sågs en dag med stång och spett en skara ungfolk muntert vandra

Och snart i sky stod damm och boss, då plank och läkt de bröto loss.

Det ruttna trät, så torrt som snus, det virvlar om med kalk och grus.

Och hackan högg och stången bröt och väggen föll för kraftig stöt.

Och skrapan rev och tången nöp, att taket föll och skorsten stöp.

Från kåk till kåk man sig beger, från syll till ås, allt brytes ner.

En gammal man går där förbi och ser med häpnad hur man river.
Han stannar; tyckes ledsen bli, när bland ruinerna han kliver.

”Vad skall ni bygga här, min vän? Skall här bli nya Villastaden?”. ”Här skall ej byggas upp igen! Här röjes blott för Esplanaden!””Ha! Tidens sed: att riva hus! Men bygga upp? Det är förskräckligt””Här rivs för att få luft och ljus; är kanske inte det tillräckligt?”

Att riva ner går fort och är inte så särdeles ansträngande – även i överförd bemärkelse, men att bygga upp….det verkar vara en annan femma. River man dessutom ner ett fungerande bostadsområde bara för att man själv vill kunna flytta under enklare betingelser, eller för att man själv skulle vilja bo annorlunda, är det inte annat än bristande respekt, lättja och kulturmord.

”Detta hus måste ju vara dåligt – eftersom det tydligen går att riva – Här vill inte jag bo!!! .

Således: I dag packades den blivande exhustruns första flytlass, för transport i morgon – hon var glad och för mig kändes det inte alls naturligt. Men man måste ju ”hålla god min…..för barnets skull”

...Det jag inte vill – det gör jag!!!

Read Full Post »

I går visade tv3 i sitt program ”Insider” ett avsnitt om kidnappning av barn; att i motsats till vad folk tror så kidnappas de flesta barn av sina mammor för att få behålla vårdnaden.

Man hade några tragiska ”case” där mammorna hållit eller håller sig undan från rättvisan och tingsrättens beslut om vårdnadshavare.

Som argument mot männen används tydligen ofta anklagelsen om påstådda sexuella övergrepp. Till sin hjälp har de egenmäktiga kvinnorna som nämns i programmet använt en av mina gamla gymnasiepolare som numera är läkare och specialist i frågan.

Tanken kvarstår: Om det inte skulle vara sant utan påhittade anklagelser; Hur kan man genom slika lögner riskera sina barn och sig själv och sin trovärdighet för vinsten av en riskabel framtid det innebär? Att man kan ljuga vid en skilsmässa må vara hänt och ganska vanligt – och nog så smärtsamt – men den här former av lögner: Vad krävs det för att man ska våga?

Och samtidigt: De flesta av oss är ju goda människor, så varför börja ljuga? Tillhör lögnen uppbrottets dramaturgi, ett öde vi inte kan fly även om vi vill?  Så även om vi försökte att tala sanning kommer lögnen krypa in i oss ändå, hos mig eller dig eller båda……..? skapar lögn och missförstånden separationen eller är det separationen som skapar missförstånd och lögn?

 Helt enkelt:

Varför är det över så lätt att ljuga när man bryter upp från ett förhållande?

……och hur får man stopp på eländet?

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Sollentuna centrum, Flogsta, Kvarngärdet, Rågsved, och nu i vinter kommer ytterligare en av värstingförorterna att bli platsen för min bolstad: Bergsjön – och det ska samtidigt bli skönt, just detta med egen bostad igen. Problemet är inte Bergsjön utan avståndet till centrum, jobb och vänner.

Men, ändå: Egna tider, egna gardiner, egna smörpaket och tvåldofter – Allt valt tillsammans med A. Det ska bli väldigt spännande och roligt att skapa ett nytt hem tillsammans med en fiffig och kreativ 9-åring.

Samtidigt kommer det kännas tomt varannan vecka, och jag fattar fortfarande inte hur man löser storhelger och födelsedagar så att alla inblandade blir nöjda? Men jag gissar att det ger sig med tiden.

Jag gissar också att min konsumtion av Börek, Laban, Imam Bayildi, Sucuk och Grenadinjuice kommer öka betänkligt när jag flyttat, men det är jag van med sen Flogsta och Rågsved.

Nu ska jag bara försöka öka skrivartakten på bloggen igen. Jag funderar på ett lösenordslåst inlägg om oktober.. vi får väl se..!?! eller kanske skulle man pröva den nya poll-tjänsten??

Vi får se.. Här finns det några bilder från Uppsala, Sollentuna och Bergsjön, samt en film om Rågsved.

Efter att ha bott i Rågsved, kan jag knappast helt säga emot gubben på filmen (som ju ironiserar kraftigt samtidigt) , MEN – och det är viktigt: Jag hade det ganska bra i Rågsved. Det fanns/finns bra folk även där; skönhet, vänskap, generositet. Ty trots allt är de flesta människor goda var de än bor. Så man skulle kunna göra en inverterad film om det goda på dessa sorts platser.

Det skall därför bli kul att upptäcka det goda i Bergsjön, även om 20 % av sveriges sammanlagda kriminalitet är kopplat till Bergsjön – Det är en oerhört skrämmande siffra – så jag hoppas den är felaktig. En plats är ju inte mer pålitlig än vi som bor där…hur nu det ska tolkas… 😉

En film om Rågsved.

Read Full Post »

Tillbaka och här kommer några veckor Måndagsdiss som därför är extra arg och lång.

En av våra mindre dagstidningar har kallat till ett folkligt opinion av rädsla för att samhället skulle förstöras pga några bokstäver, när en juridisk term snart med största sannolikhet byter rättsligt innehåll. Genom att låta lagen om äktenskap omfatta såväl hetero-, som homosexuella par skulle tydligen hela vårt västerländska samhälle riskeras. Till råga på allt kommer Göran Hägglund (en hyvens prick för övrigt) med ett mer än tillåtet befängt förslaget om ordet giftermål. Det som gör att KD framstår i sin populistiska prydno man länge kunnat misstänka är i denna sakfråga en påfallande brist på kunskap.

Hela resonemanget bygger på sakfel och sammanblandningar. Lite kortfattat:

1, Guds vilja: Den svenska lagen om äktenskapet är inte samma sak som Guds vilja: Självklart har Gud också en önskan om vårt erotiska samspel, men det är inte helt självklart att Gud skulle ”förbjuda” homosexuell kärlek dels därför att begreppet inte fanns när bibeln skrevs, dels därför att när fenomenet med samkönade amorösa situationer beskrivs, för det mesta fördöms, så är det oftast annat som är i förgrunden, ex otrohet, olydnad, utnyttjande,

2, Ordet äktenskap: Ordet äktenskap är ett ord – inget annat. Vi skulle lika gärna kunna kalla detta med personer sammanvigda för kärleks skull för frisyr, frityr, eller tortyr varefter vissa av mina syskon i den kristna kyrkan skulle ropa ut att samhället skulle gå under om homosexuella fick syssla med frityr…för tänk vad som skulle kunna friteras nästa gång, eller att enbart heterosexuella kan ha en frisyr eftersom när ordet används i bibeln bara syftar på heterosexuella, homosexuella kan väl säga hårklippning.

3, Lagen äktenskap: Att vi överhuvud har en lag om äktenskap i vårt land (torde gälla de flesta länder och kulturer,) beror på att man velat hålla reda på ägande och arv inom ett hushåll som bildats med kärleken eller familjeförening som grund. Speciellt viktigt visade sig detta vara eftersom man inte alltid visste vem som var den rättmätige fadern till barnen i ett hushåll (?)

Slutsats: över 1, 2 och 3: Om nu Gud har en idé som ex. innebar att bara män och kvinnor skulle ingå juridiskt bindande amorösa avtal, så är detta en gudomlig vilja skild ifrån den språkliga benämningen på ett fenomen, samt den juridiska rubriceringen av förutsättningar för en viss lag i vårt land. Att vi inte kan blanda Guds vilja med denna specifika lag, ligger också i det faktum att lagen delvis kommit till för att reglera utan att förbjuda frukten av vänsterprassel så kallade – barn.

Samhällssyn och Äktenskap: När det gäller denna punkt är resonemanget kring ordet äktenskap mest bisarrt och obegripligt. Jag kan absolut inte förstå hur grundvalarna för vårt samhälle skulle kunna riskeras av ett ord och en lag inte ens byter innehåll, utan bara breddar innehållet. Ingen heterofil kommer ju förhindras att ingå äktenskap bara för att två personer av samma kön önskar att förena och förgylla sin kärlek inför Gud i en kyrka. Det finns en outtalad ominös farhåga om att alla skulle bli homosexuella i och med denna nya lag. Detta är ju givetvis ren smörja. Man kan inte bli attraherad av en person bara för att en lag är formulerad si eller så. För de flesta brukar förälskelse, samhörighet, attraktion och samförstånd utgöra grunden det vi förenklat brukar kalla kärlek. Om vissa kristna har andra grunder, får det stå för dem. I vårt diversifierade samhälle där de flesta INTE är kristna likt jag och chefs.reden på tidningen Dagen, är det inte rimligt att kristna värderingar tvingas på människor som inte är intresserade härav. Speciellt spännande är det eftersom antalet homosexuella par och samkönade föräldrar i dagens läge knappast kommer påverkas av nämnvärt av lagen. Det enda som händer om man inte vågar införa samkönat äktenskap är att man befäster en diskriminering och stigmatisering av en viss grupp i vårt samhälle som inte utmärker sig inom något annat område – alltså ren diskriminering på sexuell grund.

Folklig opinion: Okej. Vi tänker oss att vi får en förhållande stor stark folklig opinion som arbetar mot ett samkönat, alltså några hundra personer som skriver brev till diverse folkvalda för att förklara att det är viktigare att behålla vissa språkliga begrepp än att ge barn i vissa hushåll en lagstadgad säkerhet.

Vad händer om lagen kommer till ändå? Kommer man då börja demonstrera öppet, eller är det för magstarkt tvivelaktigt och tydligt kanske? Vad ska man då göra? Listor över vilka affärer, föreningar, kyrkor och institutioner som är besmittade och bör undvikas. Kanske kunde man sätta små rosa färgkluttar eller klisterlappar på butiker där det finns bögar, eller kanske skulle man börja med företag där bara heterosexuella fick arbeta, där man skulle kunna hålla sig ren. För om det nu var så att samhället tillät samkönade äktenskap, så måste det ju finnas ett ”livsutrymme” där dessa ogiltigt förenade inte får tillträde.

Om mindre än två veckor är det 70 år sen kristallnatten chockade världen och vårt gemensamma mänskliga samvete.. Mängder av judiska institutioner brändes, förstördes, och deras ägare trakasserades. Kristallnatten brukar räknas som tröskeln till nazisternas förintelsepolitik.

Tyvärr är liknande vulgariteter inte bara ett historiskt minne. Flera gånger har personer i nutiden visat sig kapabla till liknande handlingar, moskeer har bränts, kyrkor har bränts, invandrare har dödats skjutits i bakhåll. Flera gånger de senaste åren har också  personer i vårt land dödats för sin sexuella läggning, vilket visar att det finns ett latent våld även i vårt land. En folklig opinion i äktenskapsfrågan är bara ett onödigt och utsiktslöst politiskt risktagande som kan gå över styr, eftersom det skulle legitimera ett politiskt våld mot homosexuella. Därefter behövs bara en tändande gnista… precis som med Herschel Grynszpan och vom Rath. Låt det inte hända igen – värdefulla är inte de nio bokstäverna a, e, k, k, n, p, s, t, ä (äktenskap).

PS Att som Hägglund gör, föreslå ordet Giftermål till de samkönade äktenskapen, faller av rätts historiska skäl: Giftermål var det löfte från en man att en yngre kvinna kunde ges bort till äktenskap med en viss man, till detta kom sen löftena mellan makarna, och därefter, i och med sängåendet, dvs bröllopet (brudloppet) var ett äktenskap konstituerat. Ordet giftermål är alltså ännu mer kopplat till man och kvinna än ordet äktenskap… Dessutom är det i Sverige omodernt med ett ”giptarmal”, om vi inte ska se den osvensk (anglosaxiska) seden med pappans överlämnande av sin dotter i kyrkan som ett giptarmal. Hägglund (eller hans medhjälpare) har alltså visat på en pinsam lucka i kulturhistoria och politiskt omdöme. Ordet äktenskap är trots allt det bästa ordet – Samkönat äktenskap den bästa och mest naturliga lösningen.

Read Full Post »

Skuggsystrar

”Kvinnor kan inte bli tonsättare eftersom de inte kan bli det. Finns det exempelvis några som når samma nivå som Bach eller Mozart? Nähä! Precis där seru!”

 

 

 

 

 

 

 

 

 Alma Mahler & Ane Brun.

 

 

 

 

 

 

 

Clara Schumann & Nina Kinert

 

Ja och Nej. Självklart finns det, och har alltid funnits flera namn på kvinnliga tonsättare och musikaliska genier av kvinnligt kön att tillgå, och under århundradena har proportionen kvinnliga komponister ökat undan för undan, så onekligen förstår man att det mest handlar om det gamla fula kvinnoförtryckets tryne som bökar kreativa kvinnor tillbaka. Spännande är också att många kända tonsättarinnor vuxit upp i skuggan av sina manliga bröder eller män, och männen i sin tur i skuggan av dem och till viss del fått hjälp av samspelet. Fanny Mendelsohn under brodern Felix, Clara Schumann under maken Robert och Alma Mahler under skuggan av maken Gustav Mahler.

 

När det gäller Clara S och Alma M så var dessa ordentligt uppskattade i sin samtid för deras kulturgärningar både som musiker, kompositörer och kulturinspiratörer. Att de inte räknas som genier är nog för att kvinnor förr i tiden haft större problem att komma fram och finna en bra mylla att utvecklas i. Att Alma Mahler. var begåvad finns inget tvivel om däremot är det mer eller mindre omöjligt att hitta bra skivor eller youtube-citat med henne. Det som finns är ju  fruktansvärt och bedrövligt, om ni ens orkat lyssna färdigt på det. Se där! Trynet är tillbaka. Varför är inte folk nyfikna på några av våra främsta kulturbärare bara för att de haft fel genus på sina förnamn? Clara Schumann var enklare att hitta.

 

Samma gäller Ane Brun och Nina Kinert. Jag bevistade deras konsert på Storan i Göteborg. Hur begåvade de är ligger väl kanske på om vi låter dem utvecklas till sina individuella gränser, men nog finns det grunder för att släppa fram dem…..och njuta även av deras alster.

Texterna är underfundiga och musiken som är vår tids samtida ”Lieder” dvs lugnare Singer/songwriter-pop, är kul behaglig eller medryckande.

Genier? Kanske – Vi får se!

Obegåvade? Knappast  – Q.E.D!

 

Här bifogas snart en recension från GP.

 

Att jag inte kunde vara med när Ane sjöng med i

den Emmylou Harris-mässa vi arrangerade, känns

ännu mer tragiskt efter denna konsert på Storan. 

 

 

Här bifogas dessutom en annan nyhet: Min kollega Ulrike med kör har lyckats med något kul!! Läs nedanom – a propos skickliga kvinnor! – Leve dem!!

 

Göteborgskör
prisad i Italien

Dirigent Ulrike Heider och Haga motettkör är profana mästare. De hade i helgen stora framgångar i en internationell körfestival i Venedig.

Under den internationella körfestivalen Musica in Venezia övertygade Haga motettkör i båda de kategorier den tävlade i. Kören från Göteborg kom etta i klassen profan musik och tvåa i sakral musik. Dessutom utsågs körens ledare Ulrike Heider till bästa dirigent.
I tävlingen medverkade ett fyrtiotal europeiska körer i flera olika kategorier. När domarna räknat samman poängställningen för festivalens samtliga klasser slutade Haga motettkör trea. Festivalens totalmästare blev den tjeckiska damkören Foerstrovo Komorni Pevecke Sdruzeni.
Under Kulturnatta på fredag ska Haga motettkör framföra delar av sitt vinnande program i Hagakyrkan.

 

(Henrik Strömberg)

Read Full Post »