Nonicoclolasos tog endera dagen (25 juli Barnen påverkar politiken) upp frågan om att döttrar drar familjens åsikter åt vänster. Det är en klart spännande fråga: Hur påverkas man av sin närmsta omgivning?
Så sent som i inlägget ”Hon tror jag är kär, fast jag bara bloggar” var jag faktiskt glad över att påverkas av min dotter A.s glada åsikter.
Ett annat exempel: A. har alltid velat bli vegetarian (dumt att döda), så förra året när hon var gammal nog att förstå lite näringslära, fick hon börja pröva det. Självklart påverkades även vi föräldrar av beslutet. är detta påverkan eller lånade vi hennes handlingsmönster? Både och gissar jag.
Om min ex ringde mig när jag var stressad för att hinna med morgonbussen och sade till mig: ”Lars, så där kan du väl ändå inte säga!” Hur skulle jag då reagera och handla? Eller om jag sitter med en ny kärlek, som tvärs över bordet med ostron, champagnen Quenardel et Fils Cuveé Millenium Millésime1996 Grand Cru, till kompet av Liszts Liebestraum 3 tar min hand och pärlar fram: ”Lars, så där kan du väl ändå inte säga!” Hur skulle jag då reagera? Eller om min chef kallar mig till sitt tjänsterum, där plötsligt även min biskop står och tittar på mig med sträng min, och uttalar: ”Lars, så där kan du väl ändå inte säga!” Om det gällde samma klandervärda uttalande; vad bleve då skillnaden i reaktion.
Det är förstås en truism att vi reagerar olika, och kommer försvara oss olika, beroende på vårt behov av personen men kan detta även ske improviserat i förväg? Självklart. Speciellt om man är i en beroendeställning kan man nog improvisera fram en förändring av sina handlingar och om inte åsikterna i sig, så åtminstone åsikternas framförande. Kan det vara här skon klämmer? Att man åser så olika framtid beroende på om barnet är en pojke eller flicka att man redan innan man möter reaktionen hos barnet ifråga, och vet om det faktiskt är någon skillnad ändå ändrar sig i förväg. I sådana fall är det inte vår inlevelseförmåga utan samhället som felar. Vi låter oss påverkas och improvisera för att vi har empati.
Vid alla exempel antar man oavsett det sker av lojalitet, flirt, fantasi, övertalning eller skräck, en ståndpunkt man inte nödvändigtvis hade förut. Och när åsikten väl hänger där framför ögonen och fladdrar, är den då olika mycket min, beroende på hur den hamnade där. Jag tror inte att det torde vara märkligt att man antar nya politiska åsikter med hjälp av sina barn, problemet är nog mest att man inte så ofta talat om det, eftersom man skulle anses fjompig om man lät sig övertalas av ”barn, kvinnor och andra jäntor”. Men oavsett hur och från vem man antar en åsikt så är den primärt ens åsikt – om och endast om den också leder till automatiserade följdhandlingar. Vi påverkas alltid, och vad gör det ena bättre än det andra?
I en artikel ur Journal of economic perspectives 19:2005 (ss. 109-130) kommenterar Jerry Evensky Theory of Moral Sentiments av Adam Smith, i och med följande vettiga bild, vilket nog kan gälla såväl ekonomiska, som känslomässiga åsiktstransaktioner
“The man whose public spirit is prompted altogether by humanity and benevolence…[w]hen he cannot establish the right, he will not disdain to ameliorate the wrong; but like Solon, when he cannot establish the best system of laws, he will endeavour to establish the best that the people can bear…(…)…If a society of free people and free markets is to avoid the Hobbesian abyss, justice must be enforced not by institutions and police, but by self-governement – that is by citizens who share and adhere to a common, nature standard of civic ethics. This is why Smith’s Theory of Moral Sentiments is the first piece he wrote in his moral philosophical enterprise. Its analysis of individual ethics and their social development is the foundation of his vision of a constructive liberal society”
Ps. Så sent som i kväll, mellan två textstycken i just detta inlägg lät jag mig övertalas av A. angående hennes veckopeng. Jag kände mig stolt över att hon drev sina teser på ett personligt sätt, och åtminstone lyckades övertala mig till hälften. Undrar om hon kommer att försöka något till valet. Hon är både lite äldre och klokare då. Vi får se! Jag tänker lyssna till min dotter!
Read Full Post »